Tjejmilen

Jaha då var vi anmälda till Tjejmilen 2012. Jag, min syster Erika, min svägerska Mia och min vän Maria. Nu finns det ingen återvändo. Dessutom har jag som mål att springa under 60 minuter och Niklas säger att jag klarar det lätt som en plätt bara jag tränar. Och det är väl just det, att träna som är problemet. Men nu gör jag ett nytt försök. Nu gäller det att börja träna på riktigt. Jag ska fan klara det. Jag började idag, 4.66 km på 28.34 minuter, bättre ska det bli.

Belgiska tryfflar.

20120323-102312.jpg

Niklas har jobbat i Bryssel ett par dagar. Han hade köpt en present med sig hem. Presenten har en lika snygg utsida och en lika söt insida jag har var hans beskrivning. Han sa även att han hade längtat väldigt mycket efter mig. Jag hade längtar väldigt mycket efter honom också. Han hann vara hemma i 5 minuter, innan han gick ut och sprang en runda. Jag vet inte hur jag ska tolka det mer än att jag tycker väldigt mycket om honom.

Inte bra nog.

Jag fick lite energi när Niklas ringde från Argentina när han hade vaknat. Det värsta är bara att vi ligger 4 timmar före Argentina så klockan var 12.30 när han ringde och sa god morgon. Det var alltså ungefär då jag satte på mig kläder och slutade kolla på SVT play. Tonårsfasoner, jag vet! Jag gav mig ut på en löparrunda, men efter ungefär 5 km fick jag stanna. Min förbannade fot gjorde ont. För några veckor sedan hände det något med den. Den blev överansträngd eller något ( jag ljuger inte, jag fick ett ryck och sprang långt) så jag haltade i ungefär en vecka. Nu har det känns bra sedan i onsdags så jag tänkte att det var fritt fram att springa, men icke sa Nicke. (inte min Nicke, han skulle ha sagt: Det är bara att springa bort smärtan.) Men det gick inte, jag haltade till fåtöljen, köpte en ljuvlig sallad och gick hem till soffan.

En gåta?!?

20120209-173330.jpg

Ja, det är för mig en gåta varför Rickard Olsson är med i och på precis allting. Varje kväll går det minst två program på teve som han leder eller är med i. Är han verkligen så himla charmig? I dag rann bägaren över när jag klev innanför dörren. Tänk er såhär, jag var grymt sugen på att träna, alltså verkligen SUPERsugen sådär så det spritter i kroppen. Det jag då möts av när jag kliver innanför dörren för att lämna jobbväskan och byta till träningsväskan är Rickard Olsson på SATS magasin. Dessutom x2 eftersom både jag och N har kort på SATS. Jag vill inte se honom och framför allt inte på SATS magasin. Min träningslust dog, jag är rädd för att den aldrig kommer komma tillbaka. Och SATS, hur tänkte ni?

Tävlingsinstinkt.

20110707-101354.jpg

Frukoststund andra dagen på min och Niklas gemensamma semester. Igår kom vi ner till ett väldigt varmt och soligt Halmstad. Idag är det varmt men ännu inte lika soligt. Minigolf, löpning, yatzy och kortspel står på schemat idag. Jag hoppas vi överlever dagen. Igår var N dum i huvudet och jag var en jävla hora. Men det var i går, det som sägs i spel gills inte, det är sedan gammalt.