Resumé

Nu kommer en lite resumé av mitt liv sedan sist. I torsdags hade skolan jag jobbar på avslutning i en grymt fin kyrka precis mitt emot mitt jobb. Eleverna var så duktiga att det kom tårar, inte helt oväntat för er kanske, men för mig var det faktiskt oväntat. Jag har ju ingen speciellt nära relation med eleverna, men jag grät för att de var så enormt duktiga på att sjunga och dansa. Skolan är inte ens en musikskola vilket man lätt kan tro när man hörde framförandena. Efter kändisfesten, eller jag menade avslutningen så var det dags för avtackningar och bubbel, kvällen fortsatte på Fiore där jag åt den godaste räkmackan jag någonsin har ätit och avslutade sedan kvällen på Riche.
20120618-221345.jpg Världens godaste räksmörgås.

20120618-221409.jpgJag och min kollega Kim på Fiore.

I fredags jobbade jag lite tröttare än vanligt och efter jobbet fixade jag de sista inför älskade August namnfest och avslutade kvällen gråtandes i soffan. Denna gång av sorg. För att EM är över, i alla fall för Sveriges del.

I lördags fick vi lunchgäster, familjen Molin besökte oss, eller i alla fall tre av medlemmarna. Jens, Mia och Noel hade varit på besök i Stockholm och gjort Gröna Lund så de ordagrant var gröna i ansiktet. Noel ville vare sig ha läsk eller kakor efter maten och låg halv utslagen i soffan efter allt åkande. Det verkade som om han hade haft mycket bra dagar.

På eftermiddagen var det dags för den efterlängtade namnfesten för August. Jag var så nervös så jag skakade i bilen på väg dit. Jag har nämligen fått ett hedersuppdrag, att vara fadder åt fina älskade August. Jag var inte nervös för just det då, utan mer för att jag skulle hålla ett litet tal till mitt älskade lilla fadderbarn under ceremonin. Jag hann inte ens påbörja mitt tal innan jag var igång med mina lilleskutt tårar. Det började när Sofia läste upp fadderbrevet som hon och Johan har skrivit om varför just jag är vald att vara Augusts fadder och vad de förväntar sig av mig. Då var det liksom kört. Det gick åt två servetter under bara de minuterna. Som tur var kunde jag samla mig och läsa de ord jag ville säga till August. Det gick bra och jag har hört att det är fint att visa sina känslor och ingen gick nog miste om hur lycklig och rörd jag är över det fina hederuppdrag jag har fått. Det var en ur-fin tillställning med massor av god mat och tårta.

20120618-221429.jpg Här är den fina familjen.

20120618-221438.jpg Förresten så hade jag nog inte samlat mig så värst mycket när jag skulle läsa mitt brev till August. Det ser ut som om bilden säger något annat. (Förresten så är jag inte heller gravid som bilden även ser ut att säga, det fanns bara så god mat där.)

20120618-221455.jpg Stoltare fadder kan ni leta efter, så det så!

I går vaknade jag upp och hörde hur regnet smattrade mot fönstret. För en gångs skull tyckte jag faktiskt att det var himla skönt att det regnade. Det innebar en söndag i soffan med täcke tills klockan var nästan 15. Sen tog vi tag i våra liv med träning och matlagning.

En helt underbar helg som går till historian.

Sofias änglar.

Jag är helt slut efter att ha kollat på Sofias änglar på kanal 5. Jag ångrar nästan nu att jag såg det. För nu sitter jag här, tagen, deprimerad och fruktansvärt ledsen efter att ha tjutit igenom mig programmet. Jag grät så mycket att mina linser till och med trillade ut ur ögonen, det har nog aldrig hänt innan. Varför i hela jävla världen ska barn behöva bli sjuka?!?!

Känner ni för att gråta i minst en timma och sedan blir helt urlakande och deprimerade så föreslår jag Sofias änglar, det sista avsnittet, som handlar om Emma, Walter, Tyra och lilla Elsa. Förresten så bör ni se det oavsett för att få lite perspektiv på livet, det kan alla behöva ibland.